I vår del av världen, har vi klarat oss från krig i flera århundranden.

Nazistiska styrkornas resa genom Sverige

Förvisso var det väldigt nära att vi blev allvarligare indragna i andra världskriget. Speciellt då nazityskland bad om att få transportera sina soldater genom Sverige. Många vet inte om hur det gick till då och varför Sverige gick med på det.

Per Albin Hansson var då statsminister i Sverige och han bodde i ett av radhusen i Ålsten som ligger i Bromma. Radhusen står som sockerbitar uppradade bredvid varandra och de finns ännu kvar där. Just den natten, då nazisttyskarna frågat om de kunde få transportera soldater per järnväg genom Sverige till Norge, för att kunna jaga judar där, satt Per Albin Hansson och hans kollegor och spelade kort, rökte och drack i Per Albin Hanssons radhus. De överlade samtidigt vad som var bästa strategin för Sverige, om de skulle säga ja eller nej till nazityskarna.

I Sverige fanns det stora bolaget ASEA, som gjorde affärer med nazisterna. Företaget var beroende av dessa affärer för sin överlevnad. Men det var inte det som avgjorde vilket beslut som Per Albin Hansson och hans kollegor fattade, utan det faktum att om de sagt nej till Nazityskarnas begärda krav, skulle även Sverige ha blivit invaderat. Vi var en hårsmån från att själva bli utsatta för det våld som de utövade i så många länder i övriga Europa. Genom att säga ja, undkom vi svenskar från det öde många andra fick genomgå. Det finns ännu norrmän som dömer oss svenskar än idag, för att Sverige gick med på att släppa igenom nazisterna till Norge.

Medan nazistiska soldater transporterades med tåg genom Sverige till Norge, hjälpte Sverige till att evakuera så många norska judar som möjligt till Sverige. Dessa fick bland annat inkvarteras på Johannebergs Slott. Detta var naturligtvis inget som nazisterna kände till. Det är många överlag som inte känner till att Sverige gjorde detta. Oftast känner de flesta bara till att Sverige släppte igenom nazisterna per tåg till Norge.

Tack vare detta beslut som fattades över pokerbordet, whisky och cigarrer, undkom vi från att utsättas allvarligare för det krig som pågick i övriga Europa. Vi undkom det värsta våldet om än faran ändå andade även svenskarna i nacken och gav det svenska folket mardrömmar.

Antalet väpnade konflikter i världen

Vet ni om att det i regel pågår runt 28-35 krig i världen idag, men att vi ofta bara får rapporterade i nyheterna omkring 5-6 krig åt gången? Det finns en psykologisk förklaring till detta. Man har kommit fram till att människor inte orkar ta in mer än så, därför har journalister och massmedia lärt sig att sålla bland agnarna, man ger oss inte den riktiga bilden av världsläget. Om du som läsare vill få en bättre bild av vart det pågår konflikter och krig, är Utrikespolitiska Institutet en bra källa.

Demokratiska Republiken Kongo

Ett land som drabbats hårt och länge av konflikter och våld inrikes, är Demokratiska Republiken Kongo. Det är betydligt fler som dödats och utsatts för grov tortyr i det landet, än vad som utsattes under forna Jugoslavienkriget, men av någon anledning får vi i regel inte veta så mycket om detta. På Netflix finns en bra film som beskriver läget i DM Kongo och som är mycket sevärd. Filmen heter "City of Joy".

För få kvotflyktingar från Demokratiska Republiken Kongo

Det jag förvånas över, är att vi Sverige tar emot så få kvotflyktingar från just Demokratiska Republiken Kongo, något jag också ringt och pratat med en av cheferna på Migrationsverket om.

Afghanska ensamkommande borde avvisas

Under 2018 t ex, tog vi emot närmare 5.000 ensamkommande flyktingar från Afghanistan. Dessa har levt sina liv med hela sina familjer i Iran, och där övriga familjerna lever kvar och frodas - vilket tyder på att de ensamkommande faktiskt skulle klara sig utmärkt tillsammans med sina familjer i Iran. De behöver inte särbehandlas i Sverige.

Samma år (2018) tog vi emot bara 628 kvotflyktingar från Demokratiska Republiken Kongo, trots att den tortyr som dessa kvotflyktingar utsatts för, ofta beskrivs som det absolut grövsta våldet som några immigranter har varit med om.

Det har framkommit att afghanska ensamkommande ljuger om sin sexuella läggning. De anger sig vara homosexuella och klär sig i rosa för att öka chanserna till att få igenom uppehållstillstånd. Men de är inte egentligrn homosexuella. Och varför kallar de sig afghaner och klassificeras som afghaner trots att de fötts, bott och levt i Iran? De kommer inte från Afghanistan. Dessutom är chanserna mycket små att verkliga afghaner ska kunna ta sig ut ur Afghanistan idag, för de kan endast möjligen erhålla turistvisum till tre länder; Turkiet, Pakistan och Indien. Merparten av de afghaner som befinner sig i Afghanistan, får avslag på sina visumansökningar.

Dessutom har afghanska ensamkommande iranier börjat ansöka om efterlevandeskydd där de ljuger och påstår att deras båda föräldrar är döda. På så sätt mjölkar de ut närmare 100.000 SEK på ett bräde samt ett månatligt belopp som tidigare inte jämkades mot det existensminimum de fått i övriga bidrag. De lever gott - och försörjer sina familjer på detta sätt. För föräldrarna är inte döda, de har kontakt dagligen över whatsup med de ensamkommande sönerna som befinner sig i Sverige. Så fruktansvärt uselt och ohederligt agerat.

Kvotflyktingar från DM Kongo

Den chef jag pratade med på Migrationsverket, höll med och sade samma sak vad gäller de kongoleser som flytt tortyren de utsätts för i Den Demokratiska Republiken Kongo. Det är dessa kvotflyktingar som vi borde tycka synd om, känna empati om och hjälpa främst. Denne chef har jobbat i närmare 30 år på Migrationsverket och beskrev samma sak, att just de som kommer från Demokratiska Republiken Kongo, är de som utsatts för det absolut grövsta våldet. Och ändå hjälper vi inte fler därifrån?

Skenheligheten i migrationspolitiken

Vad har vi då för humanismen i Sverige? Det finns en skenhelighet och uselhet i hur vi prioriterar i den hjälp vi ger. Och vi borde sluta hjälpa de som ljuger och utnyttjar oss för att istället prioritera de som verkligen har det svårast.

För få kvotflyktingar från Venezuela

Ett annat land som det pågår en fruktansvärd misär i just nu, är Venezuela. Utrikespolitiska Institutet rapporterar i denna artikel om läget där. Samma sak där, Sverige tar emot på tok för få kvotflyktingar därifrån. Trots att läget är så allvarligt där.

Kvotflyktingar

För att kvalificera sig såsom kvotflykting, krävs det att man först måste lyckas fly sitt eget land. Vad gäller de som kommer från Demokratiska Republiken Kongo, flyr de oftast först till Uganda eller Rwanda, främst Uganda. Där måste de registrera sig vid FN såsom kvotflyktingar och så får de vänta en tid innan de får veta vilket land de ska få "placeras i".

Sverige har skrivit under ett avtal med FN om att vi ska ta emot 5.000 kvotflyktingar per år. Men de facto tar vi totalt emot ca 100.000 immigranter varje år.

Högt antal immigranter utan flyktingstatus

Vad är det som gör att 95.000 andra prioriteras framför kvotflyktingar? De flesta av de 95.000 immigranterna som kommer till Sverige, söker asyl av helt andra anledningar än såsom verkliga kvotflyktingar.

Många har förmågan att ta sig till Sverige på egen hand, vilket visar att de både har nätverket som krävs för det, pengar att betala smugglare, pass, resorna.... Vi tar emot ganska stor andel immigranter från t ex Afghanistan eller Irak, trots att det rör sig om stora länder där många kan flytta inrikes för att klara sig undan de konflikter som förekommer i de norra delarna av respektive land.

Jag har haft ganska mycket kontakter med migranter från dessa regioner och fått berättat för mig om hur de får lära sig att ljuga ihop en trovärdig historia för att lättare få igenom uppehållstillstånd i Sverige.

Naturligtvis är inte alla lögnare, men tyvärr har våra svenska myndigheter svårt att avgöra vilka som ljuger och vilka som talar sanning. Ingen av oss svenskar, kan egentligen avgöra det, för vi har inte insynen i dessa individers historik och verkliga situation.

Fler kvotflyktingar - färre immigranter utan flyktingskäl

Jag personligen, skulle föredra, att vi i Sverige kunde avtala med FN om att ta emot fler kvotflyktingar än 5.000 för att verkligen hjälpa de mest nödställda, och att kontrollen över vilka som verkligen behöver hjälp då går via FN, som kan finnas på plats i grannländerna till de nödställda områdena och bättre kan avgöra hur situationen är för varje enskild individ. Det är ju kvotflyktingarna som saknar tillgångar och nätverk för att kunna ta sig så lång sträcka som till Sverige, som verkligen behöver oss. Vi skulle då också kunna hjälpa hela familjer, dvs även kvinnor och barn. Såsom det är nu, är det överskott av män som kommer i migrationsströmmarna till Sverige. Det är på tok för få kvinnor och barn som får hjälp.

När flyktingar flytt från sina egna länder och hamnar i flyktingförläggningar i grannländer, registreras de såsom kvotflyktingar. Idag kan det ta upp till ca 4-5 år innan dessa kvotflyktingar kommer vidare i sin process och tilldelas ett nytt land att leva i. Om vi skulle minska antalet uppehållstillstånd till de manliga immigranter som själva reser genom hela Europa för att ta sig till Sverige och som egentligen inte är några "äkta" flyktingar, skulle vi frigöra utrymme för att kunna hjälpa fler kvotflyktingar. Väntetiden på flyktingförläggningarna skulle då per automatik minska. Barn som lever på flyktingförläggningar, skulle komma ur den miljön snabbare och få en chans att gå i svensk skola, få svenska klasskamrater, trygghet, sjukvård och hjälp. Borde vi inte prioritera dessa i första hand?

Förvisso finns det mycket kritik mot hur FN fungerar, men trots allt är det den bästa vägen att gå, för att säkerställa att de verkligt utsatta kan få hjälp. Skulle vi minska ner beviljade uppehållstillstånd för exempelvis irakier och afghaner, skulle vi kunna hjälpa betydligt fler kvotflyktingar. Låt säga 20-30.000 kvotflyktingar per år.

Överskott av män är ett hot mot vår välfärd

Överskottet av män som kommer i migrationsströmmarna till Sverige, kommer också att påverka barnafödandet i Sverige på sikt, på liknande sätt som i Kina, om än utlöst av andra faktorer. Med ett överskott av män, kommer dessa inte att kunna finna kvinnor att bilda familj med. Barnafödandet, som redan är relativt lågt i Sverige, kommer att gå ner ytterligare. Vilket innebär, att vi kommer att få en snedfördelning i våra åldersgrupper i Sverige. Redan på 1990-talet kunde vi genom vår befolkningsstatistik konstatera, att runt år 2020-2030, skulle ca 1/3 av Sveriges befolkning få försörja 2/3. Men det överskott av män som nu kommer, kommer färre barn att födas de närmaste 20 åren - vilket kommer att försämra försörjningsgraden ytterligare. Färre än 1/3 av befolkningen kommer troligtvis att få försörja resterande del del av invånarna i Sverige. Till detta ska ju också vägas in att kohorterna som föddes på 1960-talet, är stora och dessa går snart i pension.

Det finns också en kvinnofälla i att så många immigrerade män beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Det ökade våldet och våldtäkterna som kvinnor i Sverige därmed kan utsättas för, för att antalet sexuellt frustrerade män ökar.

PUSH- och PULL-faktorer

Man brukar i migrationssammanhang prata om PUSH- och PULL-faktorer. Det handlar om vilka krafter som får människor att lämna sin hemtrakt för att flytta längre sträckor samt vad som attraherar i det land man väljer att flytta till. Några faktorer som spelar roll till varför folk väljer att lämna sina hemländer, är brist på trygghet, utbildning, att det är svårt att överleva rent ekonomiskt, konflikter och krig, förföljelse och våldsutsatthet, miljöförstöring, naturkatastrofer. Vad som ofta lockar i ett annat land, är trygghet, möjligheten till jobb och bättre ekonomi, möjlighet att få en bättre utbildning till sina barn, frihet från förtryck och krig. 

Stora immigrationströmmar påverkar hela vårt samhälle

Migrationsströmmarna kommer att påverka vårt samhälle i många år framöver. Om vi ser tillbaka på utvandringen som skedde från Sverige i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, orsakades denna av nöd. Dels hade det varit dåligt väder i några års tid, varför skördarna blivit mycket mindre. Vårt samhälle bestod till stor del av jordbrukare och farmare, som inte längre kunde försörja sig på det de odlade och fick in genom sina boskap. Många försökte finna jobb i städerna, men misslyckades. Till slut beslutade många att migrera till USA, Ryssland och Nya Zeeland, då främst USA. De som valde att migrera, var de som förmodades klara resan allra bäst. Det var unga människor i barnafödande ålder som migrerade tillsammans med sina barn. Sverige gjorde en stor förlust i och med att dessa människor tvingades flytta för att överleva. Det blev svårare för de kvarvarande att kunna försörja landet.

I modern tid, ser vi nu migrationsströmmar till Sverige. Med dessa följer bostadsbrist, ökad konkurrens om jobb, att arbetsmarknaden kan styras av arbetsgivare som kan pressa ner lönerna för att det finns ett överskott av arbetstagare som vill ha ett arbete. Samtidigt kan bostadsbolagen driva upp hyrorna, eftersom det finns ett underskott av bostäder. Folk kommer på sikt att få bli mer trångbodda för att klara tillvaron i vårt land, för att fler kommer att sakna arbete och för att fler inte kommer att ha råd med egen bostad. Tillverkningsindustrin kan samtidigt pressa priserna uppåt på de varor som folk efterfrågar, samtidigt som kvaliteten på varorna kommer att sänkas för att skapa marginaler som gör att företagen kan överleva och få de avanser de vill ha till sina högst uppsatta medarbetare och aktieägare. I denna process, kommer den svenska kronans värde också att påverkas negativt. Det kommer att kosta mer att leva, bo och överleva och troligtvis kommer det att följa en brottsvåg med detta, med ökade stölder och rån. Kapitalismen kommer att hålla svenska folket i sin järnhand, fler kommer att vara rädda för att utsättas för våld.

Kulturkrockar

I den stora migrationsvågen kommer många muslimer från Mellanöstern. De kommer med en kultur som anses ligga längst bort från den svenska kulturen, vilket bådar för ökad risk till framtida och nutida konflikter i Sverige. I denna föreläsning av professor Bi Puranen, kan ni läsare få en bättre inblick i hur långt ifrån varandra som svenskar och dessa Mellanösternbor befinner sig.

Stor immigrationsvåg följs av emigrationsvåg

I den här utvecklingen, är det troligt att immigrationen kommer att följas av en ny emigrationsvåg. Kan vi inte kapa toppar och dalar såsom man gör t ex nationalekonomiskt, kommer stora toppar att följas av mosvarande negativ graf. Och återigen, är det utöver relativt nyligen invandrade som kanske återvandrar till sitt hemland eller länderna runt hemlandet - den yngre befolkningen i barnafödande ålder, som kommer att lämna landet.Vart dessa kommer att ta vägen denna gång, vet vi ännu inte.  Det troliga är någonstans utanför Europas gränser men inte USA denna gång. I den värld vi lever i idag, är det inte längre självklart vart svenskar kommer att välkomnas.

Undanträngning

Ofta brukar man se ett mönster, att när många immigranter flyttar in i ett område, känner sig ortsbefolkningen till slut utträngda och flyttar på sig. En migrationsvåg sår alltså ringar på vattnet, så att ytterligare migration sker.

Mycket positivt har följt med tidigare migration

Vi har en lång tradition av immigration till Sverige och som vi kan spåra tillbaka till åtminstone 1600-talet. Oftast har det rört sig om kristna immigranter och dessa har ganska snabbt kommit in i det svenska samhället. Vi har haft många som invandrat från Latinamerika och under 1960- och 1970-talet, rekryterades arbetskraftsinvandrare från främst Italien och Turiket, vilka snabbt fick arbete och kom att bli inlemmade i det svenska samhället. Genom den immigration vi haft, har vi också fått en kulinarisk berikning i form av restauranger som erbjuder oss mat från all världens hörn (...varför säger man egentligen hörn när jorden är ett klot?). Utan italienarna, skulle vi inte ha pasta och pizza, utan turkarna skulle vi inte ha kebab. Utan asiatiska invandringen skulle vi inte ha asiatisk mat i våra kök idag.

Det farliga med sista årens immigration är att gör många har immigrerat på för kort tid och att vårt samhälle inte har och har haft beredskap för det. Vi hinner inte ta fram bostäder, platser i skolan, har inte jobb till alla etc.

Svenska kurder

Idag har vi många kurder som bedriver restauranger i Sverige. De jobbar hårt och ofta sänder de ner en del av sina vinster till den kurdiska Pechmergan, dvs deras gerilla, som kämpar hårt för att rädda den kurdiska befolkningen. Det som är lite ovanligt med kurder, är att även kvinnorna strider i gerillan. För något år sedan lyckades motståndarna ta fast en kvinnlig ledare och som de skändade grovt innan de avrättade henne. Innan de dödade henne, skar de bland annat av hennes bröst för att visa sitt öppna förakt mot att kvinnor strider i väpnade konflikter. Dessa män, som utförde dådet mot denna kvinna, anser att kvinnor inte ska utföra mäns sysslor och väpnade konflikter, krig och våld, anses vara männens revir.

Med den utveckling vi ser i Sverige och övriga Europa, ska vi nog vara glada att vi har kurder som är väletablerade i vårt land. Naturligtvis kommer kurder att i första hand försvara andra kurder i vårt land, men de finns ändå i vårt land idag och kommer att vara viktiga för oss alla om vi framöver kommer att utsättas för mer utbrett våld.

Judar

Liksom vi ska vara glada över t ex varje jude som finns i vårt land. De flesta judar runtom i världen, genomgår en längre militärisk utbildning i Israel för att de ska vara beredda på strid, både kvinnor och män utbildar sig inom det militära. De är smarta och starka strateger. Idag utspridda över hela vår värld och de har lärt sig av andra världskriget, att de måste vara beredda på att försvara sig.

Vårt nedmonterade totalförsvar

Vi svenskar å vår sida, har istället nedmonterat vår militär. Många av de svenskar som är utbildade inom det militära, är på väg in i pension eller är redan pensionerade. Vi är inte förberedda på att försvara oss.

Vår bekvämlighet utsätter oss för fara

Vi lever dessutom i ett samhälle där vi lätt kan slås ut genom att t ex bryta vår ström och kommunikation. Vi är beroende av el, värme, vatten och mobiltelefoner som lätt kan släckas ner och brytas för oss alla. Vi är i det samhälle vi skapat - oerhört sårbara, vilket jag är bekymrad över. Hur många av oss kommer att ha tillräckliga överlevnadsinstinkter för att klara oss, om vi utsätts för krig och våld? Med den snabbt ökade befolkningen och att vi inte längre bygger tillräckligt många skyddsrum, vart ska alla stadsbor söka skydd om något akut händer?

Vår stat har senaste åren haft kampanjer för att förbereda oss och alla hushåll har tilldelats broschyren "Om krisen eller kriget kommer". Om du saknar denna broschyr, kan du beställa den från www.dinsakerhet.se. Men hur många är det som har en beredskap för kris och krig? Jag själv hör nog till en av dem, som kan klara mig ganska länge tack vare mina överlevnadskunskaper. Kommer du att klara dig och de dina? 

Kanske att detta mitt inlägg blivit lite dystert, men samtidigt är det ju tankar som nog far inom många av oss, med tanke på de återkommande våldsbrott vi nu ser i Europa. Vi bör börja fundera över hur vi bäst skyddar oss och ett första steg till detta, är att vi vågar börja prata om det. Vi har trots allt sedan flera år tillbaka en förhöjd beredskap i Sverige. Men vi har ett nedmonterat försvar och nedmonterad poliskår och jag uppfattar det lite som att vi har tappat lite kontrollen över utvecklingen i Europa. Jag önskar naturligtvis att jag kunde säga, att det är ingen fara och att alla kan känna sig trygga. Men den bästa tryggheten vi kan erhålla i dagsläget, är den när vi ser till att vi är förberedda och vet vad vi kan göra för att skydda och försvara oss, om något inträffar.

Lev som vanligt så länge som möjligt, men ta situationen på allvar och säkra upp med nödproviant och utrustning ifall du och din familj en dag behöver det. Se till att du har kontroll över bäst-före-datum på matproviant och att du har säkrat upp vattenkälla. Räkna med att du måste kunna klara dig själv en period, om något inträffar. Räkna inte med någon hjälp. Det gör inte heller jag. Jag utgår från att jag får stå på egna ben om något händer och att jag kommer att få försvara och skydda mig själv.

Med detta blogginlägg berör jag infekterade ämnesområden. Vi behöver börja våga prata om den utveckling som sker och hur vi prioriterar inom den svenska migrationspolitiken. Idag får inte alltid rätt människor rätt hjälp. Idag finns det immigranter som får avslag fastän det är just de som behöver vår hjälp. Medan det samtidigt finns immigranter som beviljas uppehållstillstånd på falsk grund.Vad kan vi göra åt det problemet?

Naturligtvis är det svårt för enskilda handläggare på Migrationsverket att kunna avgöra vilka som är de rätta människorna för att få rätt hjälp. Men det finns överlag en naivitet i svensk migrationspolitik och i hela vårt samhälle runt detta. Den som protesterar och den som sätter ner foten eller markerar på något sätt, att vi är inne på fel väg nu, blir lätt stämplad som rasist fastän det inte alls handlar om det. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag kan inte säga att jag är någon expert på just autism. Men jag vill gärna försöka förstå och kunna ha en fungerande kommunikation med de som har detta och jag finner det ytterst fascinerande att relatera till dessa individer, som ofta är mycket be...

Jag är oroad över hundmarknaden. Jag har sett en förändring ske över flera års tid men just nu skenar utvecklingen. Inte bara vad gäller hastigt stigande vansinnespriser utan också att man kan se alltfler vansinniga raskombinationer. Därutöver har fö...

      Under en period interagerade jag över ett ganska stort geografiskt område i vår värld. Jag interagerade med människor i hela Europa, Nordafrika,vissa individer i de afrikanska länderna söder om muslimskdominerade områdena, hela Mellanöst...

    Jag växte upp på en gård. Det var på många sätt en idyll, nu när jag ser tillbaka på det. Vi levde långt ifrån faror och vi barn kunde röra oss ute i skog och mark utan att vara rädda för att bli våldsutsatta eller bortrövade. På så sätt lev...

För några år sedan samtalade jag med en kristen bosniska. Hon var orolig för den utveckling som är i Europa och hon visade tydlig ångest. Hon berättade för mig om hur situationen hade varit i Bosnien och varför hon och hennes familj hade lämnat sitt ...